App som övervakar kroppens vätskebalans vid träning
Det finns många löpare som ogärna avstår från sin joggingtur och inte ens den heta solen den varmaste sommardagen kan hejda dem. 2018, när Stockholm Maraton hade sitt årliga event, var en av de heta dagarna som många löpare tänkte utmana. 28 grader närmare bestämt.
Nu har forskare uppfunnit en app som kan övervaka kroppens vätskebalans. Gaston Crespo, universitetslektor på KTH, berättar i en artikel att genom att mäta svetten som människokroppen avger ifrån sig kan man i bra tid före uttorkning få besked om detta. Wearable potentiometric ion sensors (WPISs) kallas denna manick som analyser kroppens värden.
Besked om uttorkning
Genom att användaren får besked om uttorkning kan denna vidta åtgärder. Syftet är att helt enkelt hjälpa användaren att anpassa sina träningspass utifrån hur kroppens förutsättningar och värden är för stunden. Tekniken är uppbyggd i form av bärbara elektrokemiska sensorer. Dessa kan vävas in i kläder eller användas som armband för direktkontakt med huden.
Kroppsvätskorna som mäts är svett och blod. Sensorerna använder man som en lapp som fästs på huden eller som mikronålar.
Dessa två teknikplattor används inte enbart vid träning utan används även som ett verktyg på sjukhus och läkarmottagningar. Sensorerna kan upptäcka uttorkning och njurproblem på det viset att den mäter kaliumjoner och kreatin.
Sensorer kan mäta mjölksyra och stress
Sensorerna kan även mäta mjölksyra, stress samt användarens uppmärksamhet. När kroppen är ansträngd får kroppen problem med att ta bort mjölksyran från musklerna. Alla som har joggat för länge eller tränat hårt vet hur det känns att ha mjölksyra i musklerna och att det blir bättre när kroppen vilar.
Biomolekyler som kan mätas för att bevaka leverns och hjärtats hälsa samt diabetes är natrium, klorid, kalcium, magnesium, ammonium, glukos, urinsyra och aminosyror. Genom att mäta värden kan man minska lidande genom att upptäcka krämpor och åkommor i tid. Om applikationen kommer ut på marknaden är chansen stor att den blir populär.
Motverka besvär
Om en vanlig privatperson kan ha en applikation som denna i sin ägo, kan det i sin tur leda till att personen i mindre omfattning söker sjukhus och läkarmottagningar för besvär som till exempel uttorkning. Många kan slippa besvär som muskelkramper eftersom användaren i god tid kan avbryta sin träning när applikationen varnar.
Gaston Crespo är inte ensam bakom arbetet utan teamet utgör även av KTH-forskarna Marc Parilla, Rocio Canovas, Maria Cuartero och Lijun Chai. Forskningen har lett till många vetenskapliga publiceringar, vilket inte är förvånande. Bland annat finns publicering i Trends in Analytical Chemistry och American Chemican Societys tidskrift Analytical Chemistry. För mer detaljerad information, läs publiceringarna.
