Kategorier
Blog

Banbrytande ALS forskning

Banbrytande ALS forskning uppmärksammas av Science

ALS är en neurologisk sjukdom som leder till muskelförtvining. Sjukdomen är obotlig och leder alltid till döden, oftast två till fem år efter diagnos. Nu publicerar den vetenskapliga tidskriften Science ny forskning som kan ligga till grunden för nya behandlingar för den fruktade sjukdomen.

Forskarna i projektet har utvecklat helt nya metoder för att beräkna hur sjukdomen redan tidigt i förloppet orsakar förändringar i signalvägarna i cellerna i nervsystemet. Det här är förändringar som inte har kunnat observeras med tidigare analys- och beräkningsmetoder och resultatet är en detaljrik atlas över genaktiviteten under sjukdomens olika stadier.

Svensk forskning del av projektet

Projektet är ett internationellt forskningssamarbete där även svenska forskare ingår. SciLifeLab, ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö, tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet i Stockholm har utvecklat Spatial Transcriptomics, ett helt nytt sätt att undersöka genetisk information.

Genom att analysera genuttrycken från specifika platser i ryggmärgen kan forskarna kartlägga förändringar under sjukdomsförloppet. Metoden ger detaljerad information om hur sjukdomsmekanismerna bryter ner nervvävnaden under sjukdomens olika stadier. Atlasen, eller kartboken, över sjukdomens utveckling är ett viktigt steg i att förstå varför sjukdomen uppstår och hur den kan stoppas.

Hopp om nya behandlingsalternativ

Forskarna i projektet hoppas att metoden kan användas för att hitta nya behandlingsalternativ och diagnostiska verktyg för ALS. Professor Joakim Lundberg på KTH och SciLifeLab och en av medförfattarna till studien tror att resultaten också kan vara en startpunkt för att kartlägga andra obotliga neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Alzheimers och Huntingtons sjukdom.

Alla dessa sjukdomar bryter på olika sätt ner nervvävnaden hos den drabbade, mekanismerna är till stora delar okända och möjligheterna till behandling är än så länge relativt begränsade. Atlasen över genaktiviteten som sammanställts i projektet finns tillgänglig som en öppen resurs för forskarsamhället, i hopp om att den ska göra största möjliga nytta.

Källor