Ny metod ger ökad insikt i barns hälsa
Barn kan precis som vuxna drabbas av långvariga eller kroniska sjukdomar, som reumatism och diabetes typ 1. Tidigare har det dock varit svårt att mäta hur dessa barn mår på individnivå. Christina Peterson från Hälsohögskolan vid Jönköping University har i en doktorsavhandling försökt hitta en lösning på detta.
I sin doktorsavhandling undersöker Christina Peterson ett alternativ där vårdpersonalen använder frågeformulär för att få grepp om barnens mående. Det ger också en möjlighet för barnen själva att förstå sin sjukdom bättre. Från ett urval med frågeformulär som var inriktade att mäta livskvalitet för barn, valde Christina Peterson ut ett som heter DISABKIDS.
System för att mäta barnens mående
Som ett resultat av studien där frågeformuläret DISABKIDS användes, kunde man bygga ett system som i dag används för att mäta barnens mående. Där utvärderas hur barnen mår fysiskt och vilken smärtnivå de har. Man kan även se om barnen bär på oro och om de umgås med vänner.
De kriterier som används i systemet är det som är viktigt för barnen i deras vardagsliv. Alla Sveriges barnkliniker har nu tillgång till systemet och cirka en tredjedel använder det aktivt. När det var i bruk ville man också se det ur barnens synvinkel. Intervjuer visade att när barnen använde frågeformuläret blev de mer hälsomedvetna och motiverade.
Vårdpersonalens strategi
Man gjorde en sista studie där man filmade hur vårdpersonalen pratade med barnen och använde DISABKIDS under tiden. Här använde personalen olika strategier. Ibland pratade de mycket själva, och vid andra tillfällen försökte de skapa en dialog där barnen fick berätta om sin hälsa med frågor och svar.
Christina Peterson kommenterar detta tillvägagångssätt och menar att det för vissa barn kan vara svårt att prata om den oro de känner inför sin sjukdom. Men när personalen ställer frågor på ett strukturerat sätt går det bättre. Hon säger också att ett nytt mätinstrument som detta inte automatiskt innebär en bättre vård. Samtalstekniken är också viktig.
Vidare användning
För att klinikerna ska kunna fortsätta utveckla användandet av frågeformulär och dess användning inom vården, hoppas Christina Peterson att de utvärderar de kunskaper man fått från hennes avhandling. Frågeformulären skulle kunna användas som ett verktyg pedagogiskt sett, men också som ett stöd när man fattar beslut och för att följa upp patienten.
Christina Peterson säger vidare att barnen måste involveras i arbetet, man ska inte bara ge instruktioner till dem. På det viset kan man skapa en större möjlighet till samarbete mellan patient och vårdteam och samproducera vården. Hon menar att oberoende av vilken sjukdom barnen har, så måste fokus vara att de får en bra vardag.