Blodatlas hjälper mot sjukdomar
Ett svenskt lag med forskare har skapat en karta över kroppens immunförsvarsceller. Denna blodatlas visar vilka olika proteiner som förekommer i immunförsvarets celler. Forskarna har samlat resultatet i en databas som är fritt tillgänglig för alla. Den anses nu vara en ny, viktig resurs som kan användas för att behandla sjukdomar.
Blodatlasen har framställts i ett samarbete mellan SciLifeLab och andra forskargrupper i Skandinavien. SciLifeLab står för ”Science for Life Laboratory” och är en institution som arbetar för att molekylär biokemi ska framåtskrida i Sverige. Andra deltagande forskargrupper är institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och Novo Nordisk Foundation Center for Biosustainability vid DTU.
Human Protein Atlas
Immuncellskartan har publicerats i Science, en vetenskaplig tidskrift. Kartläggningen ingår i Human Protein Atlas, ett svenskt program som påbörjades 2003. SciLifeLab som också varit med i arbetet drivs av KTH, Stockholms Universitet, Karolinska Institutet och Uppsala Universitet. Den bakomliggande finansieringen har skett med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Mathias Uhlén är professor på KTH och ledare för arbetet som sker med Human Protein Atlas. Han berättar att kartläggningen är essentiell då människans immunceller motarbetar alla sjukdomar som människan kan drabbas av. Cancer och infektioner påverkas särskilt av immuncellernas aktivitet. De är också viktiga när det gäller autoimmuna sjukdomar, som artros och typ 1-diabetes.
Nya effektiva behandlingar
– Med denna övergripande kartläggning som identifierat alla proteiner i människans blodceller kommer forskare världen över att kunna fördjupa sin förståelse beträffande immuncellers roll i dessa sjukdomar. Därmed kan nya, mer effektiva behandlingar utvecklas, säger Mathias Uhlén. Han understryker också att immuncellerna är viktiga för många kroppsfunktioner.
Blodatlasen ger en detaljerad översikt över de proteiner som finns i varje celltyp, relaterat till hur proteinerna förekommer på andra ställen i kroppen. Därför kan man kartlägga hur proteinerna är unika baserat på celltyp. En kartläggning av människans blodceller på molekylär nivå har stor medicinsk betydelse och kan leda till bättre behandling av sjukdomar.
Gener ger immunbristsjukdomar
Kartläggningen har hittills resulterat i upptäckten av 1 500 gener, relativt unika vad gäller immunceller hos människan. Man har också funnit nya proteiner vilka tidigare inte har beskrivits i denna kontext. Vidare studier kring dessa proteiner kan ge information kring vilka biologiska funktioner som är kopplade till olika blodcellstyper.
Forskarna har fokuserat på att analysera gener som man vet kan orsaka immunbrist. Petter Brodin, som forskar kring kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet, lyfter fram hur viktig denna information är. Den kan leda till att forskare bättre förstår de sjukdomar som är relaterade till immunförsvaret och att de kan skapa bättre behandlingar längre fram.
