Diabetes och demens

Diabetes påverkar hjärnfunktionen Forskning på Lunds universitet har visat att människor som lever med diabetes har en dubbelt så hög risk att drabbas av demens i högre ålder än människor som inte har diagnostiserats med sjukdomen. Diabetes påverkar även risken negativt att den som lever med sjukdomen utvecklar Alzheimers med stigande ålder. Elin Dybjer doktorerar ...

Diabetes och demens

Diabetes påverkar hjärnfunktionen

Forskning på Lunds universitet har visat att människor som lever med diabetes har en dubbelt så hög risk att drabbas av demens i högre ålder än människor som inte har diagnostiserats med sjukdomen. Diabetes påverkar även risken negativt att den som lever med sjukdomen utvecklar Alzheimers med stigande ålder.

Elin Dybjer doktorerar inom ämnena epidemiologi och internmedicin och hon konstaterar att man så tidigt som på 20-talet kände till att diabetespatienter hade en sämre kognitiv förmåga samt en sämre minnesfunktion, men att det är först nu som denna koppling har kunnat fastställas. Tillsammans med Peter Nilsson, hennes handledare, har Dybjer presenterat bevis för denna koppling.

Hjärnan påverkas

Den som blivit diagnosticerad med sjukdomen diabetes har en förhöjd risk att drabbas av demens i ett senare skede eftersom själva hjärnfunktionen påverkas i ett längre perspektiv. Forskning inom området är därför av största vikt, menar Elin Dybjer, baserat på de faktum att diabetes blivit allt vanligare samtidigt som människor lever allt längre.

Diabetes kan orsaka förkalkningar i ögats blodkärl och i njurarna. Detta skulle kunna vara en av orsakerna till att också hjärnan drabbas på ett liknande sätt. Men orsakerna är flera, menar Elin Dybjer, eftersom det har hittats ett samband mellan Alzheimers och diabetes, något som troligen beror på andra faktorer.

Forskningen

Dybjers forskning fokuserar på sambandet mellan den nedsatta kognitiva förmågan och diabetes ur ett epidemiologiskt perspektiv. Hon undersöker till exempel om biomarkörer, bland annat hormoner, som står i samband med sjukdomen kan påverka ett testresultat till det sämre. Forskningsgruppen utgörs av ett antal äldre i Malmö och Dybjer tittar på hur kognitiva tester överensstämmer med diabetesstatus.

Dybjer och hennes handledare har kunnat se ett samband mellan bättre testresultat och nivån av det insulinreglerande hormonet GLP-1i blodet. Nivån av hormonet GIP gav liknande resultat medan förhöjd halt av restprodukten AGE försämrade testresultatet. Nytt är att också hormonet Glukagon visar på samband med bättre testresultat, vilket kan vara ett helt nytt spår inom diabetesbehandling.

Källor

Fredrik Nordin
Är du nöjd med ditt besök?
0 / 5 0