Utmaningar när vi lever längre
Med forskningens framsteg och en mer välutvecklad vård lever allt fler människor allt längre. För de allra flesta är detta en samhällsutveckling som är något positivt. Färre behöver dö i förtid. Men utvecklingen för samtidigt med sig en hel del problem som måste lösas efterhand.
10% av människorna i Sverige var äldre än 65 år på 1960-talet. Nu är vi uppe i 20%. Det är en siffra som ökar och den del av befolkningen som är gammal blir större och större. Med en allt större grupp äldre blir deras villkor en viktigare fråga – och något som blir allt svårare att handskas med.
Successful ageing
På Örebro universitet har en stor satsning gjorts på forskning om ”Successful ageing”. Namnet de valt på sitt forskningsområde speglar vilken syn de har. Utvecklingen är positiv och innebär nya möjligheter. Att vi får en äldre befolkning ska inte ses som ett problem och en belastning, även om det inte är okomplicerat.
Framför allt är den åldrande befolkningen en utmaning för välfärdssamhället. När en större del av befolkningen är pensionärer blir det färre som jobbar och betalar in skatt som ska bekosta välfärden. Samtidigt är det fler som behöver mer vård och insatser, eftersom fler som är äldre och sjukare klarar sig.
Att bo kvar hemma
Ett tydligt exempel på situationer som är komplicerade utifrån ett ”Successful ageing”-perspektiv är när äldre tvingas att bo kvar hemma även när de behöver mycket anpassningar och hjälp. Många hade kanske hellre flyttat till ett boende som är mer utformat för det ökade hjälpbehovet, men det kan samhället inte erbjuda.
Att ens hem sen många år blir fullt av hjälpmedel och blir hemtjänstens arbetsplats är inte helt enkelt att förhålla sig till. Vad som är värre är att många känner sig otrygga när de måste bo ensamma fast de hellre bott någonstans där det finns personal som är tillgänglig dygnet runt.
Digitalt utanförskap
En annan fråga som påverkar den äldre delen av befolkningen är tekniken som utvecklas i extrem hastighet, på ett sätt vi inte sett tidigare. Många har inte viljan eller kraften att lära sig allt nytt som behövs om det ska vara möjligt till exempel att göra sina bankärenden via internet.
En hel del av samhällets service blir också mindre tillgänglig för dem som inte använder nätet. I undersökningar har det visat sig att bland de som är över 76 år är det 42 % som aldrig använder internet. Många av dem som är äldre har inte heller något BankID. Hur ska vi som samhälle handskas med det?