Elena Fersman – upptagen med AI
Elena Fersman är en upptagen person. Mellan jobben som forskningschef inom AI för Ericsson och professor på KTH blir det inte många timmar över. Ändå hinner hon med att balansera privatliv och jobb. Att jobbet är inspirerande är förstås en stor fördel enligt Elena som tänker fortsätta.
Fersman har gjort något av en raketkarriär. Redan 25 år gammal disputerade hon som doktor vid Uppsala universitet. Nu ägnas större delen av arbetsveckorna åt hennes jobb på Ericsson. En dag i veckan blir det på jobbet som professor på KTH. Det händer ofta att hon tar med sig kollegorna från Ericsson till KTH-labbet.
Autonoma telekomnätverk
I dagsläget spenderar Fersman stora delar av sin tid med att jobba på ett projekt som kallas för ”Zero Touch Networks”. Projektet finansieras av Ericsson och syftar till att utveckla tekniker som kommer göra framtidens telekomnätverk till stora delar självgående. Nätverken kommer själva kunna diagnosticera fel och i slutändan reparera sig själva med drönare.
Utvecklingen hon beskriver ligger förstås fortfarande några år framåt i tiden, men visst är det spännande att tänka att kommunikationsledningar i framtiden kommer att behöva lite, om ens någon service, genomförd av människor? Det är dock inte den enda futuristiska idén som Fersman ser som en nära förestående utveckling. Hon är tveklöst optimistiskt inställd.
AI-optimist
Många är oroade över utvecklingen av AI. En rädsla som ibland tar sig uttryck i rena domedagsscenarier där människan utplånas av en allvetande artificiell intelligens. Elena Fersman tar utvecklingen med ro och menar att AI i stort inte är farligare än självkörande bilar. Hon säger också att AI håller på att avdramatiseras.
Till viss del beror avdramatiseringen på att AI redan nu används i stor utsträckning. Enligt Elena är det bara en tidsfråga innan snart sagt alla företag och branscher kommer att använda sig av AI i någon utsträckning. Det som finns överallt skrämmer sällan. Hur ser hon på teknikens eventuellt integritetskränkande aspekter?
Uppkoppling och integritet
Att människan lever allt mer uppkopplat med olika enheter som både kan höra och spåra dem är inte heller någonting som bekymrar Fersman i någon högre utsträckning. Hon tillstår visserligen att teknikutvecklingen gått fortare än vad regelverken hunnit med, men är i stort sett optimist när det gäller våra möjligheter att reglera tekniken.
Det lär behövas. Åtminstone om det ligger någonting i hennes förutsägelse om att vi inom 20 år inte kommer använda oss av mobiltelefoner så som de ser ut idag. Enligt Elena kommer vi då vara uppkopplade via enheter som läser av våra hjärnsignaler. Det om något lär ställa höga krav på integritetslagstiftningen.