Läkemedel mot Cancer

Framsteg i forskning om RNA-läkemedel mot cancer

Det har forskats mycket om RNA-molekyler de senaste åren. Dessa molekyler har en förmåga att påverka eller till och med stänga vilka gener som helst, även de gener som framkallar sjukdomar. På grund av detta är RNA-molekylerna mycket intressanta att studera för att behandla sjukdomar som cancer och virusinfektioner.

Nya forskningsresultat från Lunds Universitet visar att det kan finns möjlighet för RNA-molekylerna att ta sig in i sjuka celler. Detta har tidigare varit svårt, men med den nya tekniken från forskarna går det att studera effekten av molekylen. Denna teknik väcker förhoppning om att RNA-läkemedel ska kunna användas mot cancer i framtiden.

Om studien

Studien har genomförts av två forskare vid Lunds Universitet; Anders Wittrup och Hampus Du Rietz. Anders Wittrup, cancerforskare och läkare, har lett studien. Hampus Du Rietz är doktorand vid Tumörmikromiljö. Även Hampus Hedlund, Sten Wilhelmson och Pontus Nordenfelt medverkade i studien. Studien publicerades bland annat i Nature Communications.

Studien har finansierats av Svenska stiftelsen för medicinsk forskning (SSMF), Region Skåne samt flera olika stiftelser. Studien har öppnat upp för nya möjligheter om hur RNA kan nå in i cellerna vilket är avgörande för att ta fram RNA-läkemedel. Forskargruppen har gått vidare med nya studier på fler tumörtyper samt fler metoder.

RNA och dess svårigheter

RNA är den kemiska släktingen till DNA. Dessa molekyler lagrar information och utför viktiga cellfunktioner i alla levande organismer. Forskarna har studerat siRNA som är ett RNA-läkemedel. RNA-molekylernas förmåga att stänga av celler, ett fenomen som kallas RNA-interferens, är mycket intressant och viktig för att kunna behandla sjukdomar som cancer.

Det finns bara två siRNA-läkemedel som är godkända, men inget som är godkänt för klinisk användning. Den svåraste utmaningen för RNA-läkemedel är att leverera RNA-molekylerna i den sjuka cellen. SiRNA-molekylen är mycket större än en vanlig läkemedelsmolekyl vilket gör att den ofta fastnar i lysosomen. Lysosomen kan beskrivas som en cellulär sopstation.

Stora forskningsframsteg

RNA måste in i cellen för att verka och ge effekt. Denna studie från Lunds universitet har hittat en ny teknik som gör det möjligt. Genom att använda malarialäkemedlet klorokin skapade forskarna skador i lysosomen vilket gjorde det möjligt för siRNA-läkemedlet att ta sig in i cellen och ge effekt.

Lysosomerna har tidigare varit det främsta hindret för användningen av siRNA och RNA-läkemedel. Denna upptäckt var ett stort framsteg. Forskarna har lyckats utveckla nya banbrytande mikroskopimetoder som visar hur lysosomer och andra cellstrukturer reagerar på RNA. Dessa metoder är mycket efterfrågade inom läkemedelsindustrin och forskningsvärlden och de är ett steg närmare RNA-läkemedel mot cancer.

Källa

Är du nöjd med ditt besök?
0 / 5 0