Mättat fett skadar nervcellerna
Det sägs att man är vad man äter i och med människans matsmältningssystem. Matsmältningen börjar redan i munnen när maten tuggas, för att sedan gå genom magen och tarmarna, för att sedan avslutas med att man går på toaletten och blir av med det som kroppen inte har någon nytta av.
Beståndsdelarna som tas upp i kroppen är det som används för uppbyggnad av nya celler eller till energi. Dessutom sätter tarmen igång olika hormoner som retar aptiten. I tarmen finns det också mikroorganismer som hjälper till med matsmältningen och ser till att immunförsvaret blir starkare. Vilka organismer man har i tarmen hänger ihop med vad man äter.
Kontrollen – Vem har den?
Förutom att mikroorganismerna, så har även det enteriska nervsystemet (ENS) en stor roll i tarmen. Dessa finns i ett komplicerat nätverk och styr tarmrörelserna, utsöndringen av vatten och elekrolyter, samt blodcirkulationen. Nervsystemet har också andra arbetsuppgifter då det är en nervterminal till gallgångar, bukspottkörteln och ryggmärgen.
Mellan varje måltid, genomför tarmen ett rengöringsprogram som ser till att maten inte stannar kvar eller att det börjar samlas bakterier. Beroende på vad maten består av, sätter sedan ENS olika typer av rörelser så som långa eller korta peristaltiska rörelser, skickar in elektrolyter och vatten, allt för att näringsupptaget och konsistensen ska blir korrekt.
När man tappar kontrollen
De flesta känner säkert igen det när man tappar kontrollen. Det gör ont i magen, känner sig uppblåst, får diarré eller blir förstoppad. Detta är en vardag som många går genom varje dag. De kroniska tarm- och magbesvären täcker ett brett område av symtom antingen är primära eller ett tecken för andra sjukdomar.
Typ 2-diabetiker (T2D) och överviktiga är de som har har mest problem med tarm och mage. En förändring i nervsystemet kan ligga bakom orsaken till besvären. Det kan bero på att nervfibertätheten har ökats eller minskat eller förändringar av frisättningen och hur känsliga neurotransmittorerna är. En stor fråga är – Hur reagerar ENS vid övervikt och T2D?
Effekterna vid en High-Fat-Diet (HFD)
Livsstilen har en stor betydelse och 70 % av de som har T2D har en övervikt. Detta har synts i olika studier då de har använt en Diet-Induced-Obestiy modell, då möss har antingen fått ett vanligt foder eller foder med en hög mängd mättat fett och efter ett halv år undersöktes mössen.
Forskarna studerade hur ENS och tarmen hade påverkats. Vid en diet med en hög mängd mättat fett visade det sig att förlusten av enteriska nerver större. I studien såg också de att en HFD diet gör att hela djuret blir påverkat. Dieten påverkade hormonerna Glugagon-like petider (GLP) 1 och 2. Då bland annat GLP-1 inverkar på aptitregleringen.