Diabetes typ 1
Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom som till viss del är ärftlig. Man kan ärva en tendens till att utveckla ett immunförsvar som i vissa fall attackerar och förstör insulinbildande celler, detta rubbar blodsockernivån och kan leda vidare till flera olika former av besvär och komplikationer. Sjukdomen utvecklas oftast redan i barndomen eller tonåren.
Utredning
För att utreda om det är fråga om 1-diabetes lämnar man urinprov och blodprov för olika former av analys:
- P-glukos. Visar sockerhalten i blodet vid provtagningstillfället.
- HbA1c. Provet visar ett genomsnitt av blodsockervärdets nivåer under en längre period.
- Blodprov där man söker efter antikroppar som attackerar cellerna i buksportkörteln.
- C-peptid. Mäter den kvarvarande insulinproduktionen i kroppen.
Symptom vid diabetes 1
Typiska symptom som yttrar sig hos personer som drabbas av typ 1-diabetes är:
- behöver kissa frekvent och i en större mängd
- blir mycket törstig
- har en andedräkt som luktar aceton
- förlorar vikt hastigt
- svampinfektioner i underlivet eller i munnen
- blir illamående
- får magsmärtor
- kan få synrubbningar i form av grumlig syn
Gradvis utveckling
Symptomen på typ 1-diabetes utvecklas ofta gradvis under några månader vilket gör att de ofta förbises. Symptomen utvecklas långsamt hos en tredjedel av alla de som får denna sjukdom vilket gör att den ofta förväxlas med typ 2-diabetes som är en annan variant av diabetes som vanligen drabbar människor i vuxen ålder .
Var kan man vända sig för att få hjälp?
Om du misstänker att du har typ 1-diabetes bör du genast kontakta en vårdcentral, en jouröppen mottagning eller akutmottagningen. Om du får diagnosen typ 1-diabetes kommer du att skickas vidare till diabetesmottagningen på sjukhuset. Här finns sjukvårdspersonal med specialkunskaper om just din sjukdom.
För att cellerna i kroppen ska fungera måste energi tillföras. I blodet transporteras energi i första hand som druvsocker och hormonet insulin gör det möjligt för cellerna att absorbera sockret. Insulinet tillverkas av så kallade betaceller i bukspottskörteln. Vid typ 1-diabetes attackerar kroppens eget immunförsvar dessa celler och förstör insulinproduktionen.
Diabetes typ 1 behandlas genom tillskott av insulin. Detta kan ske med hjälp av insulinpennor eller insulinpumpar. Pennorna är små sprutor som laddas med insulin och som man själv injicerar i underhuden vid behov. En insulinpump är en behållare som doserar insulin dygnet runt. Pumpen kan även opereras in i kroppen.
En för hög eller för låg blodsockernivå kan ge akuta komplikationer som exempelvis:
– Ketoacidos, ett livshotande tillstånd som kan ske när blodsockret ligger för högt och du har brist på insulin samtidigt. Vanliga symptom är illamående och kräkningar.
– Hypoglykemi, även kallat insulinkänning. En kraftig sänkning av blodsockret. Darrningar och svettningar är vanliga tecken på detta.
På sikt skadas kroppens små och stora blodkärl av ett för högt blodsockervärde. Skador i de senare kan orsaka kärlkramp och hjärtinfarkt. Diabetiker har ofta problem med fötterna på grund av försämrad känsel. Detta sker när tunna blodkärl till olika nerver skadas. Minskad känsel och dålig blodcirkulation kan påverka könsorganen och ge sexuella problem.
– Regelbundna måltider.
– Ta hand om sina fötter.
– Motion och träning sänker blodsockret och insulinbehovet. Viktigt att mäta blodsockervärdet före och efter för att se om insulindosen behöver ändras
– Regelbunden ögonbottenfotografering kan medföra upptäckt av tidiga förändringar på näthinnan som man själv inte märker av.