Vad är MS, multipel skleros?
Multipel skleros är en sjukdom som drabbar centrala nervsystemet (CNS), alltså hjärnan och ryggmärgen. Inflammationer och ärr uppstår i vävnaden kring centrala nervsystemet vilket skadar nervtrådarna (axonerna) och förhindrar impulser att nå fram adekvat. Skleros i sig betyder förhårdnad av vävnad och multipel står för ett flertal/många/flera.
Typer av multipel skleros
1) Skovformad ms. Detta är den vanligaste typen och karaktäriseras av skov.
2) Sekundär progressiv ms är fortsättningen på skovformad ms och patienten blir långsamt sämre.
3) Primär progressiv ms. Här sker inga skov utan sjukdomen tilltar i styrka med tiden.
4) Godartad ms drabbar patienten utan att vederbörande besväras speciellt mycket.
Symptom för multipel skleros
- Känselrubbningar och skakningar
- Stört balanssinne
- Besvär med synen
- Nedsatt förmåga att med viljan styra urinblåsan
- Stelhet i musklerna
- Trötthet och orkeslöshet
- Humörsvängningar och depression
- Störningar i minne och tankeverksamheten (likt demens och alzheimers)
- Värk i kroppen och då främst i ryggmuskulatur och nacke
Botemedel för multipel skleros
Det finns i dagsläget ingen behandling som botar sjukdomen, men bromsmediciner kan hejda sjukdomsförloppet och lindra patientens besvär. Dessa läkemedel kan ges intravenöst eller i tablettform. En läkare som behandlar patienter med ms kallas för en neurolog. En neurolog är specialiserad på nerver och CNS. Neurologen kan ordinera rehabilitering och sjukgymnastik.
Var vänder man sig om man anar ms?
Gå till en allmänläkare på exempelvis en vårdcentral och begär en undersökning. Visar det sig ha med nervsystemet att göra kommer läkaren att remittera dig till en neurolog. Lumbalpunktioner och magnetkameraundersökningar är vanliga analysmetoder. För sina smärtor kan man bli ordinerad kortison med hög dos en tid.
Multipel skleros är inte ärftlig men kombinationer av vissa arvsanlag kan öka risken för att få multipel skleros. MS lever man ofta med i flera decennier, och med ökad ålder stiger benägenheten att få ms. Det finns i dagsläget ingen känd miljöorsak eller exogen faktor som framkallar sjukdomen.
Från begynnelsen av sjukdomen till ens död eftersom det i dagsläget inte finns något botemedel. I takt med att forskningen framskrider är det möjligt att dagens unga kan botas i framtiden för sin sjukdom. Skoven och besvären beror på vilken typ av ms man får och bromsmediciners verkan.
Multipel skleros smittar inte. Sjukdomen beror på att myelin som omger nervtrådarna i central nervsystemet angrips av immunförsvarets vita blodkroppar. Sjukdomen är alltså autoimmun och beror helt enkelt på ens eget immunförsvars avvikelser. Inflammationer uppstår som kan skada nervtrådarna vilket kan förhindra eller försvåra nervimpulsernas gång.
Eftersom att orsaken till varför de vita blodkropparna attackerar myelin som omsluter nervtrådarna ännu är okänd finns ingen förebyggande åtgärd. Rökning skadar dock såväl nerver som organ och är därför en aktivitet som går att upphöra med. Man ska inte heller avsiktligt skada nacken och huvudet.
Det går att inta så kallade bromsmediciner som fördröjer sjukdomsförloppet och lindrar symptom, smärtor och andra besvär. Sjukgymnastik kan vara gynnsamt för kroppen eftersom nya nervbanor då skapas vilket kan ersätta skadade nerver. I övrigt kan man dölja ärren som uppstår av ms med smink och kläder.