Framtidens vård av åldringar i skåne
Just nu genomförs en kartläggning som behandlar hur vården egentligen ska se ut i Skåne. Det är ett faktum att antalet personer med en ålder över 80 år ökar och 2030 kommer den andelen att vara omkring 800 000 i Sverige. Det här påverkar naturligtvis vården och pensionsavgångar.
Sölve Elmståhl är överläkare och ansvarar för den studie man nu gjort i Skåne under projektnamnet Gott Åldrande i Skåne (GÅS). I en intervju nämner han de stora utmaningarna som väntar svensk sjukvård och det är en något bekymmersam bild han målar upp. Projektet GÅS startades 2001 för att ta fram behövliga underlag för beslutsfattarna.
Socialt umgänge en faktor
Studien visar att ett socialt nätverk påverkar mer än man kan tro, för kategorin människor som befinner sig i hög ålder. Dels ökar behovet av att få hjälp i vardagen men även att ha någon att prata med, då man kanske inte rör sig lika mycket utomhus.
För att få en bra livskvalitet visar GÅS att ett grundläggande socialt nätverk faktiskt påverkar olika hälsofaktorer. Sölve Elmståhl menar i samma intervju att kunskapen kring vilka faktorer som påverkar åldringars hälsa är en färskvara. Stora luckor finns inom området, vilket projektet GÅS försöker ändra på. Olika generationer åldringar möter olika utmaningar.
Unikt projekt
Projektet GÅS är unikt på så sätt att projektet ingår i en större nationell studie (SNAC). Möjligheterna att göra intressanta uppföljningar och faktiskt utvinna betydelsefull data är mycket goda. Sedan starten 2001 har GÅS-projektet utökat antalet deltagare med nära 2000 årligen, och dessa ska adderas med de ursprungliga 3000.
Som en fortsättning tänker man även bygga upp bland annat en bank med dna-analyser. Här kan man senare finna svaret på olika sjukdomsförlopp och hitta sambanden med vilka faktorer som påverkar åldringarna mest. En intressant fråga som många forskare arbetar med, är att kunna avgöra hur kroppen åldras. Skillnaderna är stora mellan olika individer.
Kommuner en viktig roll
De resultat som studien tar fram är alltså tänka att ligga som underlag då kommunerna planerar sin äldrevård. Kommunerna bör enligt projektets resultat arbeta mer med att öka tillgängligheten för äldre att kunna delta på olika aktiviteter som ordnas. Utbudet är ofta stort, men för många är det svårt att transportera sig.
En annan stor utmaning är att sjukvården inte är utformad för den större mängd åldringar den förväntas ge service åt. Detta kan leda till felaktiga behandlingar, visar projektet. Viktigt är att olika medicinska bedömningar tas med hänsyn till ålder som en faktor i sig. En äldre kropp kan reagera betydligt mer annorlunda än en yngre.