MikroRNA:s betydelse i spridning av cancer
Förståelse för cancerns förmåga att sprida sig från modertumören till andra delar av kroppen är en viktig del för att kunna skapa läkemedel och behandla cancern på så effektiv sätt som möjligt. På avdelningen för translationell cancerforskning på Lunds universitet pågår det forskning om hur mikroRNA kan påverka spridningen av cancern.
MikroRNA är små molekyler som har blivit mer och mer intressanta för forskarna. MikroRNA påverkar proteinhalten hos cellerna i kroppen genom att aktivera och inaktivera gener i cellen. En teori är att tumörcellerna kommunicerar med andra celler i kroppen och att mikroRNA har en stor roll i kommunikationen mellan cellerna.
Studier kring mikroRNA
I nuläget håller forskningsgruppen på Lunds universitet på med djurförsök. I ett försök har forskningsgruppen sett att minskad nivå av en specifik typ av mikroRNA ledde till ökad mängd metastaser i skelettet hos mössen. Forskningsgruppen har precis påbörjat ett försök för att se om en ökad mängd av mikroRNA kan stoppa spridningen av cancercellerna.
Det verkar finnas en stark korrelation mellan mängden av mikroRNA och sjukdom. Detta kan vara till nytta för sjukvården. Forskargruppen undersöker om det går att mäta nivåerna av mikroRNA i blodet för att kunna avgöra var i cancerprocessen som patienten befinner sig. Detta för att kunna sätta in rätt behandling så snabbt som möjligt.
Framtiden
För många cancerpatienter med metastaser, framför allt för män med aggressiv prostatacancer, är prognosen dålig. Cancern och dess metastaser kan vara smärtsamma och begränsa personens livskvalitet. Detta hoppas Yvonne Ceder och hennes forskarteam att de ska kunna förbättra genom sin forskning kring mikroRNA och dess roll i spridningen av cancer i kroppen.
Men innan något läkemedel kan utvecklas behövs fler studier som kan bekräfta samma resultat. Både studier internationellt och på större populationer. Det kommer att ta tid, men det långsiktiga målet för forskargruppen på Lunds universitet är att bidra till utveckling av ny diagnostik och eventuellt nya behandlingsalternativ som kan hjälpa till att förbättra prognosen.