Feta pappor får feta söner enligt forskning på bananflugor
Hos bananflugan har det visat sig att de epigenetiska minnena som de har innebär att feta pappor får feta söner. Tack vare forskningen har det bevisats att en miljöpåverkan hos en bananfluggeneration kommer få effekter i nästkommande fluggeneration och eventuellt i flertal generationer i framtiden hos flugorna.
Den typen av ärftlighet tror forskarna styrs av det epigenetiska hos bananflugan. Epi kommer från grekiskan och har betydelsen över, vilket innebär ett övergenetiska program styr hur generna ska användas hos flugan. Används datorer som en liknelse betyder det att generna i hårdvaran och den epigenetiska mjukvaran kommer att bestämma hur generna ska användas.
Pappor som äter mycket socker får söner som är tjocka
Genom att använda bananflugorna av arten Drosophilia Melangaster som har en kort generationstid. Har forskarna påvisat att pappor som har en kost som innehåller mycket socker, kommer det epigenetiska programmet hos sönerna ändras. Programmen styr över de gener som krävs för exempelvis för fettproduktion.
Sådana program finns också hos människor och möss. Pappornas sädesvätska och spermier har all information om deras kost. Forskarna har sett att mRNA-mängden har varierat i spermierna beroende på vad bananflugan har ätit. Än så länge är inte forskningen klar och tiden får utvisa vilka lösningar som hittas för att förhindra feta pappor får feta söner.