Forskningens påverkan av kondition under 1900-talet
Idrott har länge ansetts som ett utmärkt medium genom vilket det går att studera andra aspekter och tränder i vårt samhälle. Idag baseras en stor del av vad vi vet om människokroppen, hälsa och välmående på vetenskapliga tester utförda på atleter samt hälsomedvetna individer världen över.
Vad som tidigt kallades ”rationell träning” har studerats i forskningssyfte sedan 40-talet. Det började på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm där fysiologer utvecklade vetenskapliga metoder för hur fysisk träning bör genomföras. Deras forskning och ansträngningar lade grunden för en bredare förståelse för fysiologisk rörelse under 40-och 50-talet. Idag kallar vi det oftast forskningsbaserad träning i olika former.
Atleters utveckling
Fram tills dess var Svenska atleters träning baserad på erfarenheter och visdom från utövarna själva och tidigare generationers ansträngningar. Detta kallas ”naturlig träning” och den tidens mest framgångsrika naturliga träningskultur kunde man finna bland längdskidåkarna, på den tiden de starkaste förespråkarna av träning på fält, till fjälls eller i djup skog.
Utövarna och atleter av sporter börjar i olika takt ta till sig vad forskningen kan tillföra deras specifika nisch med blandat resultat. Men det visar sig inte vara helt enkelt att översätta atleters dynamiska träningsmetoder i studier. Inte heller var det självklart att forskarnas olika fynd fungerar i en naturlig miljö.
En kompromiss och acceptans
Vad som växer fram under andra hälften av 1900-talet är en kompromiss av den rationella metoden och naturlig träning som smälter samman till olika framgångsrika format. En vital del i detta skede är uppkomsten av den välutbildade sportcoachen. I en tränarroll översätter den ledande tränaren forskning och erfarenheter till ett vinnande koncept.
Medan den specialiserade sportcoachen fokuserar på att de framstående idrottsutövare i löparspår och på fjäll skall få så mycket nytta som möjligt av forskarnas resultat, så växer en annan tränarroll fram. Den vetenskapliga metoden sprider sig till hela folkhemmet, till stor del tack vare tränare i idrottsföreningar och klubbar landet
Resultat i folkhemmet
”De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom” (doktor Edward Stanley, 1826-1893)
Med bevisade resultat blir folkets kondition och hälsa en självklar prioritet för de styrande i landet. En hälsosam befolkning är mer produktiv och kostar mindre för samhället.
Med förståelse och ökad rationell träning ser tidens Sverige en tydlig förbättring av hälsan i folkhemmet. Det som vi idag ser som en självklarhet är att regelbundet utförande av fysisk aktivitet minskar risken för:
- förtida död, oavsett orsak.
- cancer.
- metabola sjukdomar.
- hjärtkärlsjukdom och stroke.
- fall och benbrott, t.ex. höftfraktur
- psykisk ohälsa, t.ex. demens och depression.
Idag finns en mängd olika tolkningar och riktlinjer på hur vi skall ta hand om vår hälsa. Men de allra flesta kan vara överrens om att följande rekommendationer är ett minimum för alla över 18.
- 30 minuters fysisk aktivitet per dag.
- 3 tillfällen av fysisk träning per vecka
- 2 tillfällen av muskelstärkande övningar per vecka.