Vad är njursten?
Njursten är kristallkonstellationer som bildas i njurarna. Ojämlik balans mellan olika salter och mellan salt och vatten leder till att salter kan fällas ut och bilda kristaller som sedermera blir njursten. Kalk (kalciumsalt) är den primära faktorn vid bildandet av njursten. Även urinsyra, oxalat och cystin kan bilda stenar.
Njursten kan följa urin ner till urinledaren där urinflödet kan åtstramas och orsaka svåra smärtor. Små stenar som är mindre än fem millimeter sköljs ofta bort från njurarna med urinen. Är de däremot större kan olika behandlingar krävas, exempelvis med stötvågor eller med laser. Titthålsoperationer kan förekomma.
Symptom på njursten
- Smärtor, främst vid sidan av bålen och i ryggen där stenen har placerat sig. Smärtan kan stråla ut mot underlivet eller ljumsken.
- Skärande eller dova och pulserande smärtkänningar i intervaller i nära anslutning till njuren.
- Magproblem och illamående.
- Feber upp till 38 grader Celsius.
Komplikationer av njursten
Njurstenarna kan fastna i njurbäckenet som är urinledarens första del. Detta kan ge besvär såsom urinvägsinfektioner, värk eller rentav blod i urinen. Det är således lätt för en lekman att upptäcka att något är fel när vederbörande urinerar. Tryckökningen på njurbäckenet kan skada njuren och risken för sepsis ökar.
Vad händer i kroppen vid njursten?
Njurarnas funktion är att rena blodet, sortera bort slaggprodukter från matsmältningsapparaten, bilda urin samt att justera balansen av salt i kroppen. Om salthalten i urinen blir för hög kan små kristaller uppstå. Dessa kristaller kan sedan bli större och utvecklas till så kallade njurstenar. Om njurstenarna är små kommer de ut av sig själva med urinen. Är njurstenarna däremot större kan de fastna och då blockerar de urinen. Njurstenarna kan också fastna i njurbäckenet, vilket kan leda till urinvägsinfektioner eller blodig urin. När en större njursten har fastnat och därmed hindrar urinen att ta sig ner till blåsan blir det ett hårt tryck mot njurbäckenet, något som kan göra mycket ont.
Om Symtom vid njursten
Ett av de vanligaste symtomen vid njursten är kraftig värk på sidan där njurstenen sitter. Värken kan sitta konstant eller komma och gå. Andra vanliga symtom är blod i urinen, uppsvälld mage och feber. I sällsynta fall kan det också ge upphov till illamående och uppkastningar.
För den som har njursten är det svårt att vara stilla på grund av den skarpa smärtan. Det är vanligt att man vankar av och an eller ligger och vrider sig i sängen för att försöka hitta en ställning som gör mindre ont.
Vad beror njursten på?
Njursten orsakas ofta av att salthalten i kroppen är för hög, eller att den är i obalans. Det kan i sin tur bero på att vätskebrist, antingen av att man dricker för lite vatten eller av att man förlorar mycket vätska genom till exempel kräkningar, diarré eller av att man svettas mycket. Att äta för mycket natrium, alltså salt, är också en vanlig orsak till att man utvecklar njurstenar.
Den vanligaste varianten av njursten består av kalk. Det är viktigt med ett lagom intag av kalk eftersom både ett för stort intag av kalk och ett för litet intag av kalk gör att risken för att drabbas av njursten ökar markant.
En annan orsak, som inte är fullt så vanlig, är att bisköldkörtlarna producerar alldeles för stor mängd av det hormon som justerar balansen mellan kalcium och fosfat i kroppen. Det i sin tur gör att det blir för mycket kalcium i blodet och i urinen.
Men det finns också andra ämnen som kan bilda njurstenar om urinen har för hög halt av dem. Några exempel på dessa ämnen är urinsyra, oxalat och cystin med mera.
Vård och behandling av njursten
Njurstenar som är små, ungefär en halv centimeter eller mindre, kommer ut när man kissar utan att man behöver göra någonting. Om man har haft besvär med njursten förut och känner igen de symtom man har så kan man avvakta med att söka vård och istället själv försöka lindra värken med hjälp av värktabletter. Om inte det hjälper, eller om man får feber, bör man uppsöka vården.
Hur går en undersökning till?
När man söker vård vid misstänkt njursten får man först beskriva sina besvär för läkaren, som sedan undersöker en genom att känna på magen. När läkaren knackar lätt vid njurarna känns det väldigt ömt på den sida där njurstenen sitter. Det tas också ett blodprov, som visar njurarnas status och hur det ser ut med halten av kalcium i blodet och urinen.
Blodprovet kan dock inte visa på eller bekräfta om det är verkligen är njursten. Därför brukar man få genomgå en så kallad datortomografi. Det är en metod där man med hjälp av en dator tolkar hur röntgenstrålarna fördelar sig på ett visst område av kroppen. Man kan också behöva göra en urografi, som är en röntgen av njurarna och urinvägen. Då får man reda på det finns njurstenar och om njurstenarna i så fall har skadat njurarna på något sätt.
Hur behandlas njursten?
Är det små stenar brukar de komma ut av sig själva när man går på toaletten, och då behöver man ingen annan behandling än möjligen smärtstillande medicin. Men om det rör sig om större njurstenar som lätt fastnar, riskerar de att blockera urinvägen och då krävs behandling.
Större njurstenar behöver avlägsnas och ett sätt att göra det är att ge en stötvågsbehandling. Med hjälp av antingen röntgen eller ultraljud tar man reda på njurstenens exakta position i kroppen. Sedan krossar man njurstenen med hjälp av stötvågor från en särskild apparat. En sådan behandling tar ungefär 60 minuter och brukar inte göra särskilt ont. Efter stötvågsbehandlingen kissar man ut den krossade stenen. Det kan göra ont och då kan smärtstillande läkemedel hjälpa. Den här typen av behandlingen kräver inte inneliggande sjukvård, utan man brukar kunna åka hem när man har genomgått behandlingen. Att krossa njurstenen med hjälp av stötvågor är en säker behandlingsmetod sällan ger upphov till efterverkningar. Man kan dock behöva genomföra behandlingen flera gånger för att stenen ska krossas till så små bitar att de utan problem kan ta sig ut.
I vissa fall kan stenen sitta på ett ställe som gör att det inte går att nå den med stötvågor. Då kan det bli nödvändigt med operation för att plocka bort stenen. Det sker oftast med en titthålsoperation. Vid en sådan operation krossar läkaren stenen med hjälp av ett särskilt instrument som förs in antingen genom huden eller i urinröret. Den krossade stenen kan sedan antingen plockas ut med hjälp av ett instrument eller sugas ut.
Återfall
Det är väldigt vanligt att man får njursten igen om man har haft det tidigare. Ungefär femtio procent av alla som har haft njursten drabbas igenom inom loppet av tio år. Men det finns saker man kan göra för att minska risken att drabbas av ett återfall av njursten är extra viktigt att dricka mycket. Genom att dricka mycket, minst två liter vatten om dagen, kan man förebygga ett nytt fall av njursten. Dricker man mycket vatten blir urinen mer tunn och då blir risken för att nya kristaller ska uppstå betydligt lägre. Det finns också möjlighet att, efter att ha fått träffa och blivit undersökt av en specialist, få mediciner som man kan ta i förebyggande syfte.
Var kan man söka hjälp för njursten?
Om man anar att man har njursten kan man kontakta sin allmänläkare. Läkaren kommer utföra en auskultation där lätta slag måttas mot njurarna. På så sätt kan läkaren upptäcka ömma punkter. Man kan också få lämna blodprover för vidare analys av saltkoncentrationen i kroppen.
Alla kan drabbas av njursten, den vanligaste riskgruppen är män i åldrarna 20-50. Ungefär tio till tjugo procent av alla män beräknas få njursten. Kvinnor får i högre utsträckning än män gallsten. Njurarnas funktion är att rena blodet, och att bilda urin. Man ska inte gå och hålla sig från att kissa.
Små stenar klarar ofta kroppen att avlägsna med urinen. Större stenar fastnar i urinledare och njurar vilket kan behöva opereras. Man kan behöva inta inflammationshämmande läkemedel eller bli tvungen att ta morfinliknande preparat. Går smärtan inte över kan man behöva bli inlagd för övervakning och vård.
Njursten är inte smittsamt men det finns vissa ärftliga anlag som kan styra benägenheten att få njursten. Ens dygnsrytm, kost och vattenvanor samt möjligheten att uppsöka toalett kan styra sjukdomsförloppet. Skolor ska tillhandahålla gratis toaletter för eleverna. Njursten transplanteras inte från en individ till en annan, då ingen hälsobefrämjande anledning föreligger.
Eftersom kalk (kalciumsalt) är den vanligaste orsaken till njursten kan det vara bra att avstå från kalkrika livsmedel. Avkalka kaffebryggaren med jämna mellanrum om du är en kaffedrickare. Drick när du är törstig och kissa när du behöver det, håll det inte inom dig.
Ja, man kan ta läkemedel som är ordinerade mot njursten. Man kan även se till att gå på toaletten ungefär var fjärde timme för urinering. Man får dock inte urinera på gatan, något som kan ge böter för förargelseväckande beteende. Blöjor kan behövas i somliga fall.