Kategorier
Blog

Minnet hos blinda och seende

Minnet hos blinda och seende

Forskare vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet visar i en studie att blinda och seende minns på samma sätt. Studien visar även att lukter spelar en större roll än ljud vad gäller att framkalla minnen från barndomen. Forskaren Stina Cornell Kärnekull är försteförfattare till studien.

Cornell Kärnekull har disputerat på vad som skiljer de kognitiva och perceptuella lukt- och hörselförmågor hos blinda respektive seende personer. I denna studie har hon undersökt om minnesledtrådar som till exempel lukter och ljud framkallar samma resultat hos blinda som hos seende personer. Resultatet visar att det inte är någon skillnad.

Syftet med studien

Syftet med studien var att ta reda på om synen förändrar hur en person kodar in minnen samt hur minnet plockas fram. Detta för att ta reda på om tillgång till syn förändrar minnesframplockningen, det vill säga förmågan att plocka fram ett minne, och om det är en nödvändighet.

De vill ta reda på om det som styr processerna vid minnesframplockning är beroende av hur olika sinnen interagerar med varandra. Många andra studier har bevisat att blinda har en förmåga att kompensera för sin synförlust eller nedsättning. Denna studie vill undersöka om denna förmåga påverkar dessa minnesprocesser eller ej.

Genomförandet av studien

Forskarna testade lukter och ljud hos blinda och seende och samlade in data från experimenten. De blinda personerna som deltog i studien har varit blinda sedan födseln eller tidig barndom. De testade lukt- och ljudledtrådar på de två grupperna för att kunna jämföra deras minnesframplockning och se om det fanns några skillnader.

I studien deltog 31 tidigt blinda och 31 seende personer. Detta är ett relativt stort antal. Personerna fick bland annat lukta på klor, tallbarr, blommor och krut medan andra deltagare fick lyssna på ljud som lät som att det var i ett badhus, i en skog, en typisk sommardag samt fyrverkerier.

Studiens resultat

Studien visade att blinda och seende minns på samma sätt. När blinda personer får känna lukter får de minnen från tidig barndom, cirka 0-10 år. När de får lyssna på ljud från olika miljöer får de främst minnen från 11-20 års åldern. Detta sker precis som hos seende personer.

Dessa resultat är mycket intressanta eftersom det dels bevisar att tidigare forskning om minnesledtrådar har rätt vad gäller de olika sinnenas möjlighet att stimulera minnen från olika tider i livet. Däremot har det tidigare aldrig testats på blinda personer. Resultatet visar att sinnena inte behöver interagera med varandra och att minnesframplockningen således inte skiljer sig.

Källor