Kategorier
Blog

Osteoporos

Vad är osteoporos?

Osteoporos, eller benskörhet som det också heter, är precis som namnet antyder en sjukdom där skelettet är skört och svagt. Osteoporos gör att man löper större risk för benbrott, och ofta upptäcks inte osteoporos förrän vid en undersökning efter ett benbrott. Den vanligaste orsaken till att äldre råkar ut för benbrott är just osteoporos.

De vanligaste benen att bryta är de i höften, armen och ryggkotorna. De flesta benbrott ger upphov till skarp smärta, men ryggkotor är ett undantag. Ofta känns det bara som värk i ryggen och något som man kanske inte uppsöker sjukvård för. När ryggkotor trycks samman påverkas ryggradens form och man kan bli både kutryggig och kortare.

Vad beror osteoporos på?

Osteoporos beror på att benmängden har minskats, vilket kan bero på lite eller ingen fysisk aktivitet, rökning och kalciumbrist. Det är vanligt att kvinnor i klimakteriet drabbas av osteoporos eftersom hormonet östrogen då minskas. Osteoporos är till viss del ärftligt, cirka 60–80 % av de som drabbas har det i släkten.

Andra riskfaktorer är stort intag av alkohol och brist på kalcium och D-vitamin. Det är vanligare hos kvinnor än hos män, och det är vanligast att äldre drabbas. I Sverige har ungefär en tredjedel av alla 70-åriga kvinnor osteoporos. Hos 70-åriga män ligger siffran på cirka 17 %. Även barn kan drabbas, men då är benskörheten medfödd.

Förebygga osteoporos

Det finns flera saker man kan göra för att förebygga osteoporos. Några exempel är att undvika att röka, vara fysiskt aktiv samt ha koll på att man får i sig tillräckligt med kalcium och vitamin D. Kalcium finns i bland annat gröna bladgrönsaker, fikon och baljväxter. Vitamin D får vi främst i oss genom solen.

Det går att ta reda på om man löper stor risk att få frakturer. Då ställer läkaren frågor om ens livsstil, matvanor och om man har osteoporos i släkten. Läkaren fyller i svaren i ett formulär som kallas för FRAX, som sedan räknar ut hur stor risk man har för att drabbas av osteoporos inom tio år.

Behandling och att leva med osteoporos

Det finns läkemedel som styrker skelettet och minimerar risken att råka ut för frakturer. Vid en sådan medicinering kan det ibland vara nödvändigt med tillskott av D-vitamin. Det är också viktigt att röra mycket på sig och äta en varierad kost, eftersom man på så sätt behåller sin bentäthet.

När man har osteoporos kan man i stort sett leva som vanligt, men det finns saker som är bra att tänka på. Det är bra att undvika de situationer som är vanligast att bryta benet i, som till exempel att göra saker som kräver att man står på en stol och gå ut när det halt ute.

Källor

Read more
Kategorier
Blog

Samtalsapp för personer med Afasi

Personer med Afasi får hjälp med ny samtalsapp

Möjligheten att kunna kommunicera är förstås lika viktig för alla. Personer som har afasi har dock problem med att uttrycka sig. Vid Luleå tekniska universitet utvecklas en ny app för mobiltelefoner, som hoppas kunna underlätta detta tillstånd. Personer med afasi riskerar att exkluderas och alla tekniska framsteg är välkomna.

Viktor Gardelli, som är universitetslektor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet säger i en intervju att prototypen är ämnad för att ge en rikare kommunikation och ökad delaktighet för personer med afasi. Det här hoppas man kommer kunna bidra till en bättre självkänsla och självständighet. Det hör till alla människors rättigheter att kunna uttrycka sig.

Demokratiska rättigheter

Den som har afasi lider av svårigheter att kunna formulera sig och allmänheten ger inte alla gånger en tillräckligt hänsynsfull miljö för att dessa personer ska kunna uttrycka sig. Det kan vara svårt för utomstående att förstå att oförmåga till att kommunicera inte behöver återspegla tankeverksamheten. Detta kan upplevas negativt av den som har afasi.

Enligt Afasiförbundet får nära 10 000 svenskar afasi varje år. Man beräknar att ungefär 35 procent av dessa är i yrkesverksam ålder. Det är en demokratisk rättighet att alla medborgare ska kunna göra sin röst hörda och därför hoppas man nu extra mycket på den nya appen. Detta är viktigt för både samhället och individen.

Ett verktyg för kommunikation

Appen bygger på tidigare studier där man undersökt och intervjuat hjärnskadade och personer med afasi. Utvecklandet av appen pågår under samlingsnamnet Dialogica, och ingår i ett projekt som pågår under 15 månader. Forskarna hoppas därefter kunna göra en produkt som går att använda som ett kommunikationsverktyg.

Man har i arbetet med appen nyttjat kunskaper kring dataspel och använt liknade tekniska lösningar. På Luleå tekniska universitet är detta ett område som är helt under uppbyggnad och det blir spännande att se, inom vilka fler hälsovården man skulle kunna använda tekniken som appen bygger på. Forskarna tror att behoven kommer att öka.

Moderna 3D-miljöer

Genom att snegla på dataspelstillverkarna hoppas projektgruppen bakom Dialogica att kunna göra produkten än mer användarvänlig. En stor förhoppning är att prototypen ska kunna användas på flera olika plattformar. Det är samma motorer som i moderna dataspel, vilka generar kraftiga 3D-miljöer, vilket hoppas locka användarna att använda appen.

Det är inte första gången man använder dataspel som förebilder då man tillverkar olika kommunikationsverktyg. Dataspel har funnits ett bra tag, och tillverkarna är idag mycket duktiga på att göra användarvänliga miljöer. Dagens ungdomar är dessutom vana vid att kommunicera via digitala tjänster. Allt detta gör projektet mycket spännande och lovande.

Källor

Read more
Kategorier
Blog

Munnskyddens betydelse enligt forskarna

Forskare vill förbättra kunskapen om munskydd

Hur effektiva är egentligen munskydden när det gäller smittspridning? Den frågan vill en grupp forskare från Luleå tekniska universitet och fyra andra lärosäten besvara. Munskyddens effektivitet har blivit en högaktuell fråga under Coronakrisen. Vissa menar att munskydd endast har begränsad effekt för att hindra smittspridning.

Utbrottet av Covid-19 har gjort att munskydd blivit en mycket viktig skyddsutrustning, men det råder delande meningar huruvida det ska vara tvång på att bära munskydd. Vissa länder menar att munskydden är absolut nödvändiga i viruskampen och har därför infört krav på att bära munskydd för att vistas utomhus och besöka butiker.

Sammanställning av studier och nya mätningar

För att analysera effekten och dra en slutsats sammanställer forskarna data från tidigare studier och gör nya tester och beräkningar. Forskargruppen vill bland annat ta reda på hur partiklar sprids vid hostningar. De jämför personer som hostar med respektive utan munskydd för att studera partiklarna för att analysera smittspridningen.

Med befintlig teknisk utrustning på Luleå tekniska universitet genomförs de avancerade testerna. Där mäter forskargruppen strömningsfält i volym för att se hur partiklar sprids vid en hostning. Forskarna testade med att mäta hostningar med munskydd, utan munskydd samt med skydd som satt fel. Resultatet sammanställs och jämförs med tidigare data.

Spridning av partiklar vid hostning

För att dokumentera och sammanställa spridningen av partiklar vid hostning används Schlierenfotografering. Det är en mätteknik som filmar hur dropparna sprids vid hostningar. Forskarna vill även ta reda på om det är någon skillnad vad gäller spridningen av stora och små partiklar vid hostning med respektive utan munskydd.

Forskarna är redo att börja göra de första testerna och mätningarna. De hoppas att de snabbt kan se resultat och bidra till att öka kunskapen om hur effektivt det är att bära munskydd. I den rådande krisen har efterfrågan på snabba bevis och forskningsresultat ökat vilket gör det bråttom att komma fram till slutsatser.

Erfaren forskargrupp

Forskargruppen har tidigare samarbetat med flöden av partiklar vilket gjort att de snabbt har kunnat starta detta samarbete och bilda grupperingar. Denna gång är fokus på exponering och smittspridning relaterat till coronaviruset. Utöver forskare från Luleå tekniska universitet ingår även forskare från KTH, Lunds tekniska universitet, Chalmers samt finska Aalto-universitetet.

Luleå tekniska universitet representeras av Staffan Lundström och Mikael Sjödahl. Lundström är professor i strömningslära vid Institutionen för teknikvetenskap och matematik. Sjödahl är professor i experimentell mekanik vid Institutionen för teknikvetenskap och matematik. Med deras och resten av gruppens kompetenser hoppas de kunna besvara en av de mest aktuella frågorna just nu.

Källor

Read more
Kategorier
Blog

Barndom & Hälsa

Barndomens påverkan på hälsan

Alla upplevelser och händelser genom livet påverkar oss som personer och hur väl vi kan hantera både med- och motgångar i framtiden. En persons tidigare livserfarenheter kan ha stor betydelse för om personen drabbas av mental ohälsa senare i livet. Forskning visar att det blir allt fler personer som drabbas av mental ohälsa.

Margareta Sjöblom som i botten är legitimerad psykolog och psykoterapeut började efter sin pension att doktorera vid Tekniska Universitetet i Luleå. Hon kände att hon ville ge tillbaka efter alla erfarenheter som hon fått under sitt yrkesverksamma liv där hon bland annat arbetat med familjeterapi, som förskolepsykolog och inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Hälsa genom livet

I sin avhandling har Margareta fokuserat på hur de erfarenheter vi får som barn påverkar oss senare i livet. Hon har intervjuat barn och vuxna som har fått berätta om minnen och upplevelser från sin barndom. Totalt intervjuades 53 personer i åldrarna 9-91. Barnen som medverkade fick rita teckningar som de fick berätta om.

Margareta kunde sedan analysera de berättelser hon fått höra både från barnen och de vuxna. Resultaten av sina analyser har hon publicerat i fyra vetenskapliga artiklar, varav tre redan har publicerats och den sista inväntar godkännande för att publicering. Hon anser att hennes forskning är viktig med tanke på att forskningen visar att den mentala ohälsan ökar.

Lyssna på livsberättelser

Hennes mål var att utforska vad barndomsberättelserna har för betydelse för människors välbefinnande och hur de påverkar en persons förmåga att hantera situationer i framtiden. Både bra och dåliga minne är viktiga i sammanhanget. Margareta poängterar vikten av att lyssna på livsberättelserna eftersom det kan vara en viktig del i att främja människors hälsa.

Det finns forskning som visar att den mentala ohälsan håller på att öka i samhället, både hos barn, vuxna och även äldre personer. Margareta hoppas på att hennes forskning ska kunna hjälpa till att motverka detta. Allt vi är med om genom livets gång påverkar hur vi hanterar och bearbetar motgångar och andra svårigheter i framtiden.

Användning av forskningen

Margareta hoppas på att hennes forskning ska bidra till större insikt om betydelsen av barndomsupplevelser och minnen. Alla människor har en inre förmåga att hantera svårigheter och genom att ha kunskap om detta blir det lättare att hantera. Hon hoppas att detta ska leda till ett mer effektivt arbete.

Hon hoppas att hennes forskning och avhandling ska vara till hjälp för andra psykologer och andra människor som jobbar med att främja hälsa. Att alla ska ha en förståelse för att upplevelser genom livet formar människan och ger oss olika förutsättningar för att klara av det livet har att erbjuda.

Källor

Read more
Kategorier
Blog

Föräldrar, ett problem i skolan

Föräldrar skapar arbetsmiljöproblem för lärare

Det är inte bara elever som känner sig utsatta i skolan. Även många lärare vittnar om en otrygg miljö. För lärarnas del kan det handla om kränkningar från föräldrar på sociala medier. Forskaren Rebecka Cowen Forssell utvecklar metoder för att förebygga dessa kränkningar och således skapa en bättre arbetsmiljö för lärare.

Lärare och skolledning är beslutsfattare i skolan. De ansvarar bland annat för undervisningen, extra resurser och betygsättningen. Inte sällan uppstår det konflikter när föräldrar tycker att deras barn förtjänar bättre betyg eller en viss typ av behandling. I takt med den digitala utvecklingen har dock föräldrarna hittat ett nytt maktmedel: sociala medier.

Kränkningar på sociala medier

I Facebook-grupper och på andra sociala medier kan föräldrar diskutera lärare och skolchefer. Det händer ibland att föräldrar hänger ut lärare med namn i sociala forum. Att skriva negativa saker om en lärare eller rektor förekommer både i slutna och öppna Facebook-grupper. Informationen är synlig för alla Facebook-användare om gruppen inte är sluten.

Cowen Forssell har, tillsammans med två andra forskare, intervjuat lärare, elever, föräldrar och representanter från skolledningen för att förstå hur situationen med kränkningar inom digitala forum ser ut. Nätmobbningen mot lärare och skolrepresentanter är en komplex, men högst aktuell fråga. Forskningsprojektet ska pågå i tre år och har fått 346 000 kronor i forskningsbidrag.

Nätmobbing mot lärare och skolchefer

Cowen Forsell fokuserar på nätmobbing i arbetslivet i sin avhandling. Anställda inom skolan, framför allt chefer och rektorer, är särskilt utsatta för mobbing och trakasserier i digitala kanaler. Digitala kanaler inkluderar bland annat sms, e-post och sociala medier och det är ofta föräldrarna som står bakom trakasserierna.

Avhandlingen visar även att kränkningarna är grövre och mer aggressiva när det kommer från personer som inte arbetar inom samma organisation. Facebook-grupper som består av föräldrar är ett exempel på detta. Föräldrarna använder grupperna för att uttrycka sitt missnöje med lärare och skolledning på ett explicit och ibland mycket nedlåtande sätt.

Lärarna är en utsatt grupp

Föräldrarna beter sig som kunder som har rätt att kräva en viss service av skolan. Cowen Forssell menar att föräldrarnas relation till lärare och skolledning har utvecklats till en form av kundrelation. Samma tendenser där föräldrarna ställer orimliga krav har uppmärksammats även i andra europeiska länder.

Det är inte bara forskargruppen och lärarna själva som uppmärksammat de ökade påtryckningarna från föräldrarna. Även Lärarförbundet och Arbetsmiljöverket är medvetna om hur lärarnas arbetsmiljö påverkas negativt av detta beteende från föräldrarna. Cowen Forsell understryker att det inte är något negativt att ställa krav, men alltför ofta går föräldrarna över gränsen.

Källor

Read more
Kategorier
Blog

Med idrott som medel

Socialt entreprenörskap inom idrottslig verksamhet

Det statliga idrottsstödet bör inkludera alla som vill utöva sport och främja integration bland olika grupper i samhället. Detta uppfylls dock inte alltid när det statliga stödet endast går till idrottsföreningar. I sin avhandling analyserar doktorand Daniel Bjärsholm hur socialt entreprenörskap kan vara ett bra alternativ inom svensk idrott.

Han utreder hur idrotten kan användas som medel istället för mål. Avhandlingen utvärderar resultaten av statliga insatser och i vilka former som idrott kan bedrivas. Fallstudier bevisar vikten av den sociala aspekten av idrotten. Avhandlingen bevisar att idrott inte nödvändigtvis behöver bedrivas i föreningsform, utan kan ske i form av socialt entreprenörskap.

Måttliga resultat av statliga idrottssatsningar

Genom att utvärdera två statliga idrottssatsningar kan Daniel Bjärsholm dra slutsatsen att resultaten blev måttliga. Dessa statliga insatser syftade bland annat till att skapa nya verksamhetsformer och få fler unga att utöva idrott, men istället hamnade de externa statliga medlen istället i lokala idrottsförbund och föreningar.

De statliga bidragen användes endast i begränsad utsträckning för att främja nya sociala projekt. Istället användes de till föreningens vanliga idrottsverksamhet. Bjärsholm menar att trots det växande intresset för socialt entreprenörskap är det svårt att kombinera det med föreningsidrotten. Satsningar på socialt entreprenörskap inom idrotten krockar ofta med föreningarna och förbundens olika kommersiella intressen och tävlingssatsningar.

Det krävs inte en förening för att utöva idrott

Bjärsholm analyserar definitionen av idrott. Många associerar idrott med tävling samt att den bedrivs i föreningsform, men i avhandlingen väljer Bjärsholm att bredda begreppet. Han menar att det är utövarna själva som bör avgöra om det är idrott som de sysslar med. Ett föreningsmedlemskap är således inte avgörande.

Med andra ord krävs inte en förening för att utöva idrott. Föreningsavgifter kan vara dyra vilket exkluderar vissa personer. Det finns andra idrottsformer som också bör räknas in. Bjärsholm lyfter olika exempel på socialt entreprenörskap inom idrotten, bland annat idrottsaktiviteter som bedrivs i flera samhällssektorer och där idrotten är ett medel och inte ett mål.

Demorkatisk och inkluderande idrott

Avhandlingens fallstudier visar att den sociala dimensionen av idrottsutövandet är mycket viktig. Det handlar om demokratisk och inkluderande idrott där faktorer som kön, ålder och etnicitet inte avgör inflytande. Bjärsholm lyfter en föreningen på Visingsö som ett bra exempel. Föreningen vill att alla som bor på ön ska kunna idrotta.

Enligt Bjärsholm är det svårt att kombinera sociala projekt och traditionell föreningsidrott. Trots att staten finansierar allt fler sociala projekt inom svensk idrott uppstår det problem när pengarna börjar ta slut. Dessutom distribueras de statliga pengarna via Riksidrottsförbundets föreningar som är medlemmar. Innovativa och nyskapande projekt hamnar därför utanför eftersom de inte är medlemmar hos Riksidrottsförbundet.

Källor

Read more
Kategorier
Blog

Förälder till missbrukare?

Föräldrar till missbrukare är en utsatt grupp

Ny forskning från en grupp vid Malmö universitet visar att föräldrar till missbrukare är en mycket utsatt grupp. Föräldrarna utsätts ofta för skadegörelse och kränkningar, men det finns lite kunskap om denna grupp. Föräldrarna är i behov av stort stöd, men sällan finns det hjälp att få.

Professor Bengt Svensson, docent Torkel Richert och professor Björn Johnson har tillsammans genomfört studien. De har intervjuat 32 föräldrar till vuxna missbrukare för att bättre förstå deras situation och behov. Oavsett barnets ålder påverkas föräldrarna negativt när deras barn har problem. Narkotikaanvändning ses som anledningen till föräldrarnas kritik och oro.

Kränkningar mot föräldrarna

På grund av drogmissbruket saknar de vuxna missbrukarna ofta bostad och arbete. Ibland kan samhället hjälpa till, men föräldrarna blir en viktig hjälp för missbrukaren. Föräldrar vill ofta sitt barns bästa och det kan vara svårt att säga nej. Ett nej kan även leda till svåra bråk.  


Bråken eskalerar ibland vilket kan leda till att föräldrarna utsätts för verbala kränkningar, fysiskt våld eller skadegörelse. Förolämpningar och hot är det vanligaste. När barnet är drogpåverkat blir bråken häftigare och våld förekommer i större utsträckning. Studien visar tydligt att bandet mellan barn och föräldrar är starkt och att barnet kommer tillbaka efteråt och ångrar sig.

Narkotika är orsaken till konflikterna

Många av föräldrarna i studien gjorde en tydlig skillnad mellan barnets vanliga jag och den drogpåverkade versionen. Dessa två sidor står ofta i konflikt med varandra och föräldrarnas kamp är att den nyktra vanliga sidan ska övervinna den drogpåverkade. Föräldrarna lägger skulden på drogerna och inte på barnet.

Studien visar även att över hälften av barnen i studien har en adhd-diagnos eller indikationer som tyder på att de har adhd. Föräldrarna menar att adhd kan vara en förklaring till hur barnet har hamnat i drogmissbruket. Däremot anser föräldrarna inte att adhd-diagnosen är orsaken till konflikterna. Narkotikan är anledningen till att bråken uppstår.

Begränsat stöd för föräldrarna

Studien visar att många av föräldrarna till missbrukande vuxna lider. De säger att de kan hantera bråken som uppstår, men den ständiga oron för barnets välmående är det svåraste. Det leder till sömnsvårigheter och stress. Det absolut viktigaste för att föräldrarna ska må bra är att deras barn får hjälp med sitt drogmissbruk.

Många av föräldrarna har förlorat vänner eftersom många tröttnar på att höra om problem och bekymmer. Andra föräldrar som är i en liknande situation är ett viktigt stöd eftersom de orkar lyssna och kan förstå. Professionell hjälp är viktig och önskvärd för att föräldrarna ska kunna ge utlopp för och bearbeta sina känslor.

Källor

Read more
Kategorier
Blog

Vikten av munhälsa!

Din viktiga munhälsa

En ny bok har kommit om vikten av att sköta om sin mun: ”Din hälsa sitter i munnen – 101 frågor och svar om munhälsa och kopplingen mellan vetenskap, folksjukdomar och ett långt och friskt liv”, skriven av Pamela Andersson och Björn Klinge. Boken är baserad på frågor och svar från tv-program.

Författarna säger att munhälsan är viktig för hur resten av kroppen mår, något många kanske inte tänker på. Ett vanligt problem är att människor som lider av tandlossning ofta löper en högre risk att utveckla diabetes, än personer som inte har tandlossning, men det kan även gå från diabetes till tandlossning.

Bemötande på grund av munhygien

Eftersom munnen är central för oss är vi medvetna både om vår egen och andras. Dålig andedräkt eller fula tänder kan göra att en människa skäms och att andra personer bemöter personen på ett annat sätt än om denne har fina tänder och doftar gott. Vid exempelvis anställningsintervjuer är detta påtagligt.

Björn Klinge berättar att han under en period var ansvarig för tandvård för hemlösa och insåg då att munnens hygien var behäftad med skuldkänslor och skam. Det är inte enbart för personen som är utsatt som det är ett problem utan även den som betraktar kan känna skuld över sitt bemötande.

Viktig information om munhygien

Boken tar upp frågor om tandlossning, hål i tänderna, hur rökning kan påverka munhygienen, blodtrycket, vilken tandborste som är bäst, munsköljningspreparat och mycket annat. Frågorna är sådana som många funderar över och boken innehåller faktaavsnitt med god och lättillgänglig information. Författarnas intention är just att sprida kunskap till oroliga läsare.

Som tidigare nämnts, kan munhygienen påverka resten av kroppen. Vanliga folksjukdomar som kan påverkas är till exempel diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Att ha hål i tänderna, karies, är den vanligaste folksjukdomen vi har, även om den inte för smittan till andra individer. Det är trots det en folksjukdom som vi behöver vara medvetna om.

Tips för god munhygien

Författarna är dock positiva och förklarar att mycket går att förbättra med egenvård. Förutom att regelbundet besöka tandläkaren, kan man sköta om sina tänder genom att tänka enligt modellen ”2+2+2”. Klinge förklarar att det betyder att borsta tänderna två minuter två gånger per dag med två centimeter flouridtandkräm.

Vidare ska man använda tandtråd och tandstickor eftersom tandborsten bara når på sidorna av tänderna, inte mellan. Om man får problem med exempelvis tandlossning finns bra hjälp att få även då. Ofta kan en lös tand räddas men om inte, sätter tandläkaren in ett implantat så att man kan fortsätta att tugga som vanligt.

Källor

Read more
Kategorier
Blog

Hur upplevs ensamhet av omgivningen?

Hur närstående upplever äldres ensamhet

Ensamhet är ett brett begrepp. Vissa former av ensamhet är lätta att upptäcka, men djupare former av ensamhet är svårare att förstå. Många äldre människor upplever en existentiell ensamhet. Denna fråga har blivit högaktuell under Coronakrisen eftersom de äldre isolerats för att skyddas mot viruset.  

Doktorand Helena Larsson har i sin avhandling studerat hur närstående upplever de äldres existentiella ensamhet. Det finns relativt få studier som skildrar detta och sällan har det gjorts en studie om hur de närstående uppfattar situationen. Detta perspektiv är mycket viktigt eftersom de närstående har en komplex roll som är viktig för samhället såväl som för individen.

Vad är existentiell ensamhet?

Existentiell ensamhet beskrivs ofta som en djupare form av ensamhet. Många liknar denna ensamhet vid ett sorts lidande. En person som upplever existentiell ensamhet kan dock ha både sociala och fysiska kontakter. Denna typ av ensamhet kan upplevas vid stora livsförändringar, exempelvis när ens partner går bort.

Existentiell ensamhet visar sig ofta i övergångsfaser. Det finns dock mycket lite forskning om denna typ av ensamhet vilket gör det svårt för närstående att veta hur de ska agera. Det är därför viktigt att veta i vilka situationer som denna form av ensamhet uppstår. Ofta handlar det om situationer där personen lämnar en trygghet.

Om studien

Helena Larsson är doktorand vid Malmö universitet. Hon doktorerar i vårdvetenskap och hennes avhandling handlar om hur närstående upplever sköra äldres existentiella ensamhet. Studien studerar de närståendes upplevelser och uppfattningar. Studien definierar ”sköra äldre” som personer över 75 år som är i behov av vård och hjälp för att klara av vardagen.

Existensiell ensamhet är ett outforskat område. Det finns inte särskilt många tidigare empiriska studier om ämnet, men det förekommer dock inom teoretisk forskning. Helena Larsson menar att det är viktigt att skilja på olika sorters ensamhet för att kunna hitta lösningar och minska lidandet för de äldre. Studien är en del i projektet ”Existentiell ensamhet”.

Närståendes upplevelser

Studien ger ett unikt perspektiv på äldres ensamhet. Helena Larssons avhandling tar upp de närståendes perspektiv och beskriver deras upplevelse. De närstående har en mycket viktig, men komplex roll. De är involverade som vårdare och som familj. Detta gör att de närstående är ytterst viktiga ur ett samhällsperspektiv, men även för den äldre individen.

Studien visar att meningsfulla samtal är den viktigaste lindringen enligt närstående. Det har stor betydelse att få berätta hur man mår och prata om hur man har det. Samtalen kan vara formella och informella. Gruppsamtal och samtal mellan två individer fungerar lika bra. Samtal med familj och vänner har stor betydelse för de sköra äldre.

Källor

Read more
Kategorier
Blog

I kristider frodas desinformation

I kristider sprids felaktig information

I kristider ökar risken för ryktesspridning och desinformation. Detta gäller inte minst nu i samband med Coronakrisen. Eftersom krisen handlar om en samhällsfarlig sjukdomen är risken för ryktesspridning särskilt hög menar Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet. Farkas är specialist inom propaganda och desinformation.

Vid tider av sjukdomar och kris ökar alltid nivån av felaktig information. Digitaliseringen har gjort att denna spridning av desinformation har ökat. När folk är oroliga söker de information hos de stora sökmotorerna och delar tanklöst information på sociala medier. Denna ryktesspridning kan utnyttjas av av makthavare, bland annat politiker, samt kriminella.

Oro för falsk information

En undersökning från Edelman Trust Barometer visar att hela 74 procent oroar sig för falsk information om viruset. Samma undersökning visar att 45 procent tycker att det är svårt att hitta pålitlig information. Studien genomfördes i början av mars 2020 i tio länder, bland annat Japan, USA, Tyskland och Brasilien.

Både myndigheter och individer har ett ansvar att minska ryktesspridningen i samband med virusutbrottet. Myndigheterna har ett ansvar att hålla invånarna uppdaterade med korrekt information. Det är mycket viktigt att denna information är lättillgänglig och når ut till alla målgrupper. Myndigheterna måste även vara uppmärksamma på att andra aktörer inte sprider felaktig information i myndighetens namn.

Så hindras spridningen av felaktig information

Individen har ett ansvar att vara källkritisk till den information som finns tillgänglig på sociala medier och hos övriga internetkällor. Det är viktigt att vara på sin vakt och utvärdera informationen innan den delas med andra personer. Proaktivitet och kritiskt granskande minskar spridningen av falska nyheter.

Det är även viktigt att individen aktivt tar del av informationen från myndigheterna och följer deras råd. Det finns många informationskällor och ibland ger dessa olika information. Det är viktigt att förstå kommunikatörens agenda och syfte. En nyhetstidning, blogg och myndighet har olika syften. Individen måste förstå detta och vara källkritisk.

Oron speglas i sökmotorerna

I kris- och orostider är det många som söker information på internet. Folk använder sig av stora sökmotorer som Google för att söka information om Covid-19. Det är ytterst viktigt att den information som rankas högst är trovärdig. Farkas understryker techbolagens ansvar för att säkerställa att felaktig information minimeras i sökresultaten.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är kommunikationen en avgörande faktor för att klara krisen och minska spridningen av viruset. Innan det finns ett vaccin är kommunikationen det viktigaste för att kontrollera smittspridningen. Om myndigheter och andra viktiga aktörer kan hitta sätt att kommunicera korrekt information kan ryktesspridningen minskas.

Källor

Read more