Barns kost ger bättre psykosocialt välmående
De barn som äter en hälsosam kost oavsett vad de väger får bättre självkänsla. Dessutom har de också mindre känslomässiga problem och vanligtvis gott om kompisar. De blir heller oftast inte utsatta för mobbing. Detta visar en studie som publicerades i tidningen BMC Public Health.
Studien gjordes på 7 675 barn mellan åldrarna 2 – 9 år, från 8 europeiska länder med samma riktlinjer, varav Sverige var ett. Forskarna såg att om barnen redan hade en hälsosam kost i början av studien, fick de en bättre självkänsla. Dessutom hade de färre känslomässiga svårigheter och bekymmer med sina jämnåriga kompisar när studien avslutades.
Förbluffande samband
Författaren fann redan i början av studien att barnen med större självkänsla fick ett bättre HDAS (Healthy Diatary Adherence Score) efter de två åren som studien tog. Det hade ingen betydelse om barnen var normal- eller överviktiga, samt oberoende av den socioekonomiska bakgrund som barnen hade, vilket är förbluffande enligt Louise Arvidsson (försteförfattare).
I början av studien blev föräldrarna ombedda att uppge hur ofta deras barn åt något av de 43 olika födoämnen som fanns med på listan av godkänd mat under den senaste månaden. Utifrån uppgifterna hur mycket barnen hade ätit av den godkända kosten delades HDAS-poäng ut. Det psykosociala välmåendet bedömdes exempelvis utifrån självkänsla och relationen med föräldrarna.
Kompisar och fullkorn
I studien visade det sig att fisk gav bättre självkänsla, mindre känslomässiga problem och bättre relationer med kompisar. Ett större fullkornsintag gav också bättre kompisrelationer. Att barnen hade ett bättre välmående hängde ihop med att de åt grönsaker, frukt, fett och socker efter riktlinjerna, medan självkänslan hängde ihop med ett lägre sockerintag.
De goda relationerna med föräldrarna och kompisarna gick att koppla till förtäringen av grönsaker och frukt efter riktlinjer. Barnens färre känslomässiga problem hängde ihop med det lägre fettintaget. Dessutom visade det sig att de barn som från början hade dålig kosthållning och välmående hade en större tendens att lämna studien och denna grupp underrepresenterade vid studiens slut.
Slutsatsen
Slutsatsen med sambandet mellan dåligt välmående och kosthållning är bland annat att tack vare att en viss grupp var underrepresenterad visar att studien till en viss del försvagas, vilket författaren flaggade för. Detta gör att att studien till viss del kan bli missvisande, men man bör ändå ha resultaten från de som deltog i åtanke.
Dessutom kommer alla uppgifter och rapporter från föräldrarna, vilket gör att det är omöjligt att dra några slutsatser angående verkan och orsak, enligt Louise Arvidsson. Dessutom omfattar sambandet som studien visade barn som har en klinisk depression, ångest, samt andra beteendeproblem som har diagnostiserats. Detta istället för välmåendet av barnen som har rapporterats av föräldrarna.