Nyheter inom prostatacancervård
Det har hänt mycket inom forskningen om prostatacancer på senare år. Bland innovationerna finns en rad förbättringar av väl använda behandlingsmetoder så som robotkirurgi och hormonbehandlingar. Troligtvis kommer fler nya, säkrare behandlingsmetoder att introduceras under kommande år. Det menar Anders Bjartell som till vardags forskar kring prostatacancer på Lunds Universitet.
Prostatacancer är den cancerdiagnos som är vanligast. I Sverige är det runt 10 000 män per år som får diagnosen. Av dem avlider ca 2 500. Det är med andra ord en fråga som ständigt är aktuell. Redan nu är läget betydligt bättre än vad det var för bara några år sedan.
Skåne Region öppnar Prostatacancercentrum
I Skåne är tanken att ett Prostatacancercentrum ska öppnas. Skåne Region planerar också att under våren genomföra PSA-testning av 2 000 män som valts ut slumpmässigt. Resultaten från dem som väljer att tacka ja kommer att administreras av ett nytt digitalt system där de får sina provsvar via mejl eller sms.
Betyder detta att regionen kommer börja kalla män för prostata-screening? Om man frågar Anders Bjartell är svaret ”nej”. Enligt honom riskerar screening att leda till att många överdiagnosticeras och får behandling i onödan. Han menar att vi istället ska göra förbättringar i nuvarande behandlingar och att sjukvården snart kommer ha bättre förutsättningar än någonsin att vara pro-aktivt.
Förändrade undersökningsrutiner
Idag är det första ledet i att diagnosticera prostatacancer att göra ett PSA-prov. Om det tyder på cancer går vården vidare med att genomföra vävnadsprov och ultraljud. Det förstnämnda är ibland smärtsamt. Ett bättre alternativ är att gå vidare i diagnosticeringen genom att använda magnetkamera. Det är en tidskrävande och kostsam undersökning.
Anders Bjartell tror dock att undersökningar med magnetkamera kommer att bli vanligare i framtiden. Ett av skälen till detta är för att det utvecklats ny teknik för diagnosticering. Tekniken kallas för fusionsbiopsi och går ut på att magnetkamerans bilder undersöks tillsammans med ultraljud. Troligtvis kommer också AI att kunna användas för att öka diagnosernas träffsäkerhet.
AI för säkrare diagnoser
Läkare är inte alltid samstämmiga när de gör sina bedömningar. Detta trots att PSA-proven är mycket säkrare idag än vad de var för bara några år sedan. En tumör som en läkare bedömer som elakartad anser nästa vara ofarlig. Enligt Bjartell kommer AI kunna bidra med standardiserade diagnoser.
När det gäller AI så kommer den dock inte introduceras som diagnosverktyg ännu. Men med tanke på hur fort utvecklingen går i det forskningsfältet dröjer det antagligen inte lång tid. Bjartell har förhoppningar om att AI inom kort kommer att göra bedömningarna både säkrare och snabbare. AI kombineras dessutom väldigt väl med senaste generationens cancerbehandlingar.
Nya, bättre cancerbehandlingar
Det är inte bara utvecklingen av cancerdiagnosticering som gått framåt på senare år, utan också behandlingarna. Med nya, mer effektiva hormontabletter kan fler leva längre med prostatacancer. Antalet dödsfall har minskat med så mycket som 33 procent. Operationer genomförs också säkrare nuförtiden med avancerad och precis robotteknik.
En annan konsekvens av de nya behandlingsformerna är att de ofta plågsamma strålbehandlingarna kan ges på kortare tid. Operationer som kan bli aktuella i samband med prostatacancer är kastration, en åtgärd som är väldigt effektiv när det gäller att bromsa utvecklingen av cancer som spridit sig. Men det finns mycket kvar att göra.
Forskning om aggressiva cancerformer
Själv forskar Anders Bjartell i första hand på att ta fram nya läkemedel för aggressiva cancerformer. Cancer som inte svarar på vanliga behandlingar som cellgifter och hormoner. Än så länge sker forskningen med djurförsök, men Bjartell hyser vissa förhoppningar om att forskningen snart ska nå nya genombrott.
Bjartell har vid det här laget under många års tid forskat på STAT3, ett protein som används av cancerceller för att överleva. Forskningen har riktat in sig på att hitta metoder för att blockera proteinet, vilket skulle kunna användas för att slå ut cancerceller. Det är en behandling som skulle kunna användas exempelvis vid aggressiv prostatacancer.