En vegansk kosthållning
En person som följer en vegansk diet kallas vegan. Veganer utesluter alla produkter som härstammar från djurriket ur sin diet samt ur sitt övriga liv. Förutom kött väljs alltså bort bl.a. ägg, mjölkprodukter, bivax och läder bort. En vegansk diet väljs vanligtvis utav miljömässiga eller etiska orsaker men även p.g.a. olika hälsoskäl.
Vad ingår inte i en vegansk diet?
I grund och botten gäller det att hitta produkterna från djurriket och därefter utesluta dem från ens diet. Alla köttprodukter skall alltså elimineras ur dieten, även fågel, fisk och skaldjur. Förutom kött avlägsnas mjölkprodukter, ägg och produkter från bin. Till sist exkluderas även produkter som gelatin, karmin, vassle m.m.
Fördelar med en vegansk diet
Ofta innebär en vegansk diet ett mer fiberrikt matintag vilket mättar snabbt. Detta ger lägre BMI vilket medför lägre blodsocker och kolesterolhalt. Dieten kan också hålla typ 2 diabetes under kontroll.
Dieten sägs också minska risken för hjärtsjukdomar, cancer, alzheimer och symptomen av artit. Dessa är dock enskilda studier utan egentliga bevis.
Nackdelar med en vegansk diet
Dålig planering av en vegansk diet kan leda till ett otillräckligt intag av olika vitaminer, mineraler och övriga näringsämnen. Beroende på ens genetiska uppbyggnad kan det också vara svårare eller lättare att erhålla alla näringsämnen från en vegansk diet. Veganer har alltså en större risk att lida brist på olika näringsämnen.
Viktiga komplement till den veganska dieten
Eftersom veganer riskerar att äta för lite av vissa näringsämnen kan olika komplement vara nödvändiga.
Dessa komplement kan övervägas till en vegansk diet:
– Vitamin B12
– EPA & DHA
– Jod
– Zink
– Vitamin D
– Järn
– Kalcium
Med hjälp av de här komplementen är risken med en vegansk diet märkbart mindre.
Vegansk matkasse förenklar
För att förenkla både planering och matlagning är en vegansk matkasse en bra idé. Utöver att man får maten hemkörd till dörren så får man även en måltidsplanering med bra recept.
Redan från 2000 år sedan har hittats bevis att människor försökte hålla sig borta från vissa animaliska produkter. Veganismen började ta form 1806, då Dr. William Lambe & Percy Bysshe Shelley offentligt sa emot användningen av ägg och mjölkprodukter.
Idag är veganismen större och mer omtalad än någonsin.
Om en vegansk diet inte planeras ordentligt kan den innebära bristfälliga intag av olika näringsämnen. Detta kan vara farligt, speciellt riskfyllt för personer i riskgruppen, d.v.s. barn, äldre, sjuka och gravida kvinnor eller kvinnor som ammar. Om alla nödvändiga tillskott tas och dieten är omväxlande är detta inget problem.
Frukter och grönsaker, speciellt gröna bladväxter är en viktig del av dieten. Protein och andra näringsämnen fås från baljväxter, som bönor och linser. Tofu fungerar bra som köttersättning. Nötter och frön innehåller fetter och protein. K2 och probiotiska ämnen fås från fermenterad mat. Som ersättning av ost används proteinrik näringsjäst.
Ofta missuppfattas att veganer inte får i sig en tillräcklig mängd protein. Nästan all mat innehåller dock någon sorts protein. Baljväxter, som böner, linser och ärter samt nötter, frön och tofu innehåller alla mycket protein. Dessutom behövs egentligen inte så mycket protein som många tror.
För att underlätta restaurangbesök kan det vara bra att kolla upp vegan-vänliga restauranger på förhand. Genom att ringa och förvarna restaurangen ger man också dem en chans att förbereda en bättre måltid. Man kan också hitta vegetariska rätter och fråga om möjligheten att göra dem veganska eller välja flera sidorätter.