Jod
Jod är en mineral som finns i sköldkörtelhormon, som reglerar ämnesomsättningen. Jodbrist var vanligt i Sverige fram till början av 1900-talet, då staten bestämde att det hushållssalt som såldes skulle vara jodberikat. Numer uppmanas även producenter av färdigmat att använda joderat salt. Jod finns framförallt i mager fisk, mjölkprodukter och ägg, samt vissa typer av alger.
Varför behöver man jod?
Jod behövs för att sköldkörteln ska fungera på rätt sätt och kunna bilda olika sorters hormoner. En för liten produktion gör att ämnesomsättningen går långsammare, och en för hög produktion snabbar på ämnesomsättningen. Jod är också viktigt för utvecklingen av nervsystemet hos det växande fostret, liksom för fostrets fysiska utveckling.
Hur mycket jod behöver man?
Spädbarn mellan 6 och 11 månader behöver 50 mikrogram jod per dag. Därefter behöver barn 70 mikrogram upp till 23 månaders ålder, 90 mikrogram upp till 5 år och 120 mikrogram upp till 9 år. Barn över 10 år och vuxna behöver 150 mikrogram, gravida 175 mikrogram och ammande 200 mikrogram.
Vad ska man äta för att få i sig jod?
Att använda hushållssalt som är berikat med jod är ett bra sätt att få i sig jod. Jod finns annars i mager fisk såsom torsk, sej och rödspätta, skaldjur och musslor, ägg samt mjölkprodukter. Alger innehåller också jod, men olika arter innehåller olika höga halter.
Mat som innehåller Jod
- Jod berikat salt
- Torsk
- Sej
- Rödspätta
- Skaldjur
- Musslor
- Ägg
- Alger
Kan man få i sig för mycket jod?
Att äta för mycket jod kan leda till störningar i sköldkörtelns funktion så att hormonbalasen rubbas. Hos gravida och ammande kan överdosering av jod skada fostrets/det ammande barnets utveckling både fysiskt och mentalt. En vuxen person bör inte äta mer än 600 mikrogram jod per dag.
Om man inte äter animaliska produkter är det egentligen bara alger som innehåller så mycket jod att det väger upp. Olika algarter innehåller dock olika mycket – kombu har till exempel över hundra gånger så hög jodhalt som nori. Därför är det viktigt att kontrollera näringsinnehållet så man inte överdoserar.
Om man andas in radioaktivt jod, som kan komma ut i luften vid en kärnkraftsolycka, tas det upp i sköldkörteln precis som vanligt jod och kan då orsaka cancer. Genom att ta jodtabletter ser man till att sköldkörteln är mättad med jod och inte kan ta upp mer.
Jodbrist kan ge hypotyreos, brist på sköldkörtelhormon. Det kan göra att man blir trött och frusen, går upp i vikt, får problem med minne och koncentration, eller får ont i leder och muskler. Man kan också få struma, alltså förstorad sköldkörtel. Man kan dock få hypotyreos och struma utan jodbrist.
I Sverige är det endast hushållssalt som måste joderas, inte andra produkter. Färdigmat utgör en allt större del av matintaget, därför uppmanas livsmedelstillverkare och restauranger att använda joderat salt i sin produktion. Eftersom det är frivilligt är det ändå få av dem som gör det eftersom joderat salt är dyrare.
När man konserverar livsmedel genom jäsning eller fermentering, till exempel picklade grönsaker, så är det bättre att använda salt utan jod. Jod har en bakteriedödande effekt, och kan alltså påverka mjölksyrebakterierna. När man saltar in kött, till exempel julskinka, kan jod orsaka missfärgning.