Vad är kalium?
Kalium är ett grundämne och mineralämne som finns i kroppens alla vätskor och celler. Mineralämnet har stor betydelse för kroppens celler och är viktig för nerv- och muskelfunktionen. Tillsammans med natrium reglerar kalium vätskebalansen i kroppen. Kalium förekommer i nästan alla livsmedel, men främst i frukt, grönsaker och kött.
Varför behöver man kalium?
Kalium hjälper nervsystemet att fungera optimalt och ser till att hålla vatten- och elektrolytbalansen i kroppen. Mineralämnet reglerar också saltmängden och påverkas direkt av kroppens natriumhalt. När kaliumhalten går upp, går natriumhalten ner och vice versa. Kalium påverkar även njurfunktionen och reglering av hjärtrytmen och blodtrycket.
Hur mycket kalium behöver man?
Hur mycket kalium som behövs i kroppen varierar med ålder och kön. Vuxna män rekommenderas 3,5 g per dag, medan kvinnor (gravida som icke gravida) rekommenderas 3,1 g per dag. Barn upp till 9 år rekommenderas ett dagligt intag mellan 1,1 och 2 g och tonåringar 2,9-3,3 g per dag.
- Små barn, 1,1g per dag
- Barn närmare 9 år, 2g per dag
- Tonåringar, 2,9-3,3g per dag
- Vuxen kvinna, 3,1g per dag
- Vuxen man, 3,5g per dag
Källa: Livsmedelsverket
Vad ska man äta för att få i sig kalium?
Kalium finns i de allra flesta livsmedel. Speciellt kaliumrika födoämnen är till exempel banan, avokado, spenat, broccoli, tomat, apelsin, kiwi, nötter, baljväxter och kött. Den sötsugna kan glädjas åt att både choklad och lakrits också innehåller höga halter av kalium.
- Spenat
- Broccoli
- Banan
- Avokado
- Tomat
- Nötter
- Baljväxter
Kan man få i sig för mycket kalium?
För mycket kosttillskott, nedsatt njurfunktion och brist på hormonet aldosteron kan medföra förhöjda värden av kalium. Att under lång tid ha för höga kaliumvärden kan leda till rubbningar i hjärtrytmen och bör kontrolleras av läkare. Tillfälliga, lätta förhöjningar kan bero på stora intag av kaliumrika livsmedel.
Kaliumbrist kan man få vid långvariga kräkningar och diarréer. Att njurarna inte fungerar ordentligt och man har för mycket av hormonet aldosteron kan också innebära att man får kaliumbrist. Vissa läkemedel, till exempel vätskedrivande sådana, bidrar också till låga kaliumhalter i kroppen.
Brist på kalium är relativt ovanligt och är ofta märkbart endast efter långvariga diarréer och kräkningar, eller vid medicinering. Symptom på kaliumbrist är bland annat trötthet, muskelsvaghet eller kramper, depression, förvirring och rubbningar av hjärtrytmen. Vid obalanser kan också täta urinträngningar, lågt blodtryck och illamående förekomma.
Kalium får man i sig via maten. Den som äter en varierad och hälsosam kost ska inte ha några problem att få i sig tillräckligt mycket kalium. Man kan själv reglera halten genom att vara medveten om vad man äter och aktivt höja eller sänka intaget av kaliumrik mat.
Den som har för högt eller för lågt kaliumvärde kan ofta själv reglera detta med hjälp av kosten. Om man tenderar att ha för låga halter utan någon medicinsk orsak, till exempel om man tränar mycket eller nyligen har varit magsjuk, kan kosttillskott vara ett bra komplement till varierad kost.
Kaliumvärdet i kroppen kontrolleras med hjälp av ett blodprov som tas på vårdcentral eller sjukhus. Kalium mäts ofta samtidigt som man mäter halterna av natrium och kreatinin. När det finns misstanke om nedsatt njurfunktion eller om blodtrycket är för högt brukar läkaren kontrollera kaliumvärdet i kroppen.